Tid

Tid verkar vara något det är gott om här i Norge. För drygt en vecka sedan var Henrik och jag på IKEA och köpte bokhyllor. När vi öppnade paketen visade det sig att en av delarna var trasiga. Henrik ringde kundtjänst som meddelade att vi skulle bli uppringda av kundtjänsten i Trondheim om 3-4 dagar. Efter sagda tid ringde de upp och sa att vi skulle bli kontaktade av transportföretaget, eftersom vi inte själva har tillgång till bil. De trodde inte det skulle ta så lång tid eftersom vi bor så nära, men de har fortfarande inte hört av sig.

Och detta är inte första gången jag reagerar på att saker tar tid. Om man beställer något som ska skickas på posten tar det gärna en knapp vecka. Jag förstår inte vad det är som tar sådan tid! Det känns som om det hos norrmännen finns en massiv motvilja mot att få saker gjort. Hus står och förfaller, trasiga saker får stå oåtgärdade. Visst, det är vanligt i Sverige (och säkert andra delar av världen också), men här är det slående. Även pappa har reagerat på det. Jag har inte sett det tidigare men nu är jag beredd att hålla med.